fredag 31 juli 2009

Im så Rövandes Het.

I den rövheta Bergsulvens boning har en endaste insikt trillat ner sedan veckor tillbaka.
Den följer.

"Bakom de tjusigaste fasader,
döljs de ruckligaste boningar".

Så mycket mer än så var det väl inte denna gång.



fredag 3 juli 2009

SjälvUtHängning AB



Jag är egoistisk utan dess like
Jag tänker bara på mig själv
Jag vill ha makt över andra människor, och när jag har den, njuter jag i fulla drag
Jag är negativ

Jag är ingen skönhetsdrottning

Jag gillar inte metallmusik av något slag

Jag gillar inte slitet ovårdat hår

Jag gillar inte bling-bling, till julgrans-nivås-gränsens- överträdelse. Nej det gör jag inte

När jag vårdar, pillar, tvättar och visar omsorg, och omvårdnad och omtanke, (därav möjlig fallenhet för vårdyrken såsåm ex. Usk, SSK etc eller varför inte skötare tom) utövar jag min makt, och njuter av den, i dom fullaste drag

När jag inte vet om att jag, njuter av denna maktutövning, vet jag om det ändå, för det borde jag veta, även fast inget talat om, att jag gör det.

Jag är manipulativ, för att få som jag vill, därför bör jag lämnas, överges, när jag inte passar och gör som någon annan vill

Jag vill bli satt på prioett listan, och kräver fullständig advarsel, 24/7, även fast jag inte sagt att jag vill det.

Om jag blir sjuk, bör jag veta att jag bör ringa sjukvården och inte kräva mer än berättigat av min närmaste partner.

Om av händelse, ett möte med mig måste ställas in, med kort varsel utan omsvep eller hänsyn för konsekvens av migsamme, får jag finna mig i det. Det finns folk som har ett liv.

Om jag känner mig ensam, får jag ringa mina vänner.

När jag hade druckit vin, till hjärnblödnings-linjens höjd; och ringde min vän, för att berätta, att jag blir frustrerad över att känna mig ensam, och vill att han skulle ha förstått det istället för att dra, så ville han vara ensam, och dricka öl.

Om någons pappa ligger med ett brytet ben, kan man inte förvänta sig något större stöd.
Om den man är lite smått kär i, skulle bryta ett ben, förväntar han sig inget större stöd och vill inget heller ha, då han klarar sig själv och anser att den Han är kär i, har ett eget liv, och bör ej bli störd i utförandet av detta.

Det är inte min kärestas ansvar, om jag mår dåligt. Bara om hans pappa bryter benet.

Man är inte en enhet, förrns man bor i ett hus tillsammans.

Rutiner, infinner sig icke, förräns man bor i ett hus tillsammans.

Känslorna finns inte kvar nu, när jag visat mitt rätta jag.

Mitt rätta jag är och lyder som följer;

Jag har ett negativt-beteende-mönster, då jag hela tiden tjatar om att jag vill ha "på riktigt" som i; denna dimension och utförande från hjärta och egen vilja, utan psykotiska inslag, samt; känsla från hjärtat, känna hänsynstagande, omhändertagande, omsorg, omvårdnad, respekt och kärleksfullhet i allt, varje dag, varje sekund, samt även, sanning i allt.
Även vill jag ha konsekvens och öppenhet plus även mycket kommunikation, så man lättare kan navigera sig fram i tillvaron för att bygga tillit- Och; Detta är jävligt gnatikt och jobbigt.

Jag är i mitt som mest manipulativa esse, när jag med alla medel och mått, använder min blixt intelligenta hjärna, för att nå dessa mål, i min relation. Där jag använder mig av glasklar åsikts-förmedling, känslo-förmedling (samt även förnedring) samt bönar och ber, om förståelse för mitt väsen, pga önskan om detsamma för den andres väsen, då jag detta väsen älskar, även om mina tår känns svullna efter vissa snedtramp, som jag DOCK till TROTS min egoism och självcentrering är högintresserad av att hitta lämpligt plåster för, samt även kanske en framtida vals-kännings-kurs, för att dansen kan gå lite smidigare till för undvik av liktornar i framtiden.

Men skelett i garderoben det har vi alla. DOck vill inte alla ha dom där. Jag hör de sistnämnda till. Och jag vill absolut inte att någon annan ska behöva gå miste om MIN kärlek för att jag är rädd för lite spöken under sängen.

Så långt nådde jag idag.

Nån annan dag ska jag göra en tväranalytisk igenomtänkning av detta, i text, som ett nytt inlägg.
Får inte jag en psykos nu, får jag det nog desvärre aldrig. Jag börjar känna mig lite sugen faktiskt. Det verkar roligare där inne.

Puss och Garn.