vill jag bara upplysa mänskligheten denna dag, med affektivitet som främsta motiv: ATT:
Jo. Du lever i en psykos. Precis som jag. Det gör du.
MEN: Jag har ingen lust att leva i en dröm. Nej det har jag ej. Det blir som att leva i en psykos i psykosen. Och det blir lite som att simma i ett akvarium men strängt hålla fast vid att man är nere i sydosttropikerna o simmar bland korallerna på havets botten.
Så, nej tack.
Jaha. Detta är allt jag lyckats komma fram till sen nationaldagen. Totalt blankt för övrigt.
Skål
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar