tisdag 12 maj 2009

Det rör sig fanimej inuti



Ja. Ångest rör sig fanimej. Eller är det ångest, eller är det, det där, som skapar ångesten, som rör sig.

Jag vet jag. Ja det vet jag. Lidande finns faktiskt. Och jag är jävla trött på att överheter, som bestämt, att det är en mänsklig o-rättighet, att äga sina egna känslor och upplevelser, får sitta o styra o ställa.

Det behövs rensas upp ordentligt i den fina välfärden.

Ihjälfärden tänker jag från och med nu döpa om den till. 

Runk och piss och skit.

2 kommentarer:

  1. Allvarligt, du är nog bara skitnödig. Sätt och ta i med ryggskott i blicken ska du nog se att det löser sig!

    SvaraRadera
  2. "För-löser" sig ska du nog mena tror jag. Så här i efterskott tror jag inte det var bajs som satt på tvären! Däremot har jag nu kommit på bättre tankar och har legat och käkat fikon ute på gräsmattan hela dagen! Så jag tänkte höra med dig om du vill få äran att uppleva en kaffe med mig nån dag denna vecka! Och invänta förlossningen!?? Typ på nåt KAKKigt café som Miffo Waynes eller Cp-skrapan! Eller varför inte för allti världen på det där mongolid cafet bredvid indiska där en stor spontanbrakskit skulle få allra Bäst verkan????

    VAD SÄGS VAD SÄGS``

    SvaraRadera