torsdag 12 januari 2012

Hej och hello.
Jag har förhoppningar för mitt 33 år. Det kommer nog bli det bästa i mitt liv. Det har redan börjat bra med bäbis nr 3 som mår finfint eftersom jag ger en omsorg som heter duga. Jag behöver inte ens göra något särskilt annorlunda från mina två första bäbisar mer än att slopa barnvagnen, babysittern och burkmaten och detta har jag ju redan börjat med och vilket resultat!!! Jag känner mig så hel! Det känns lite nervigt ibland faktiskt då jag gärna vill göra saker jag gjorde förut men inte får för mig själv dvs inte sätta ifrån mig min bäbis mer än när jag ska gå på toa och ingen levande varelse finns att tillstå och jag måste säga att även om bäbisar 1 och 2 hade en lyhörd mamma som svarade raskt så har nu bäbis nr 3 en ny-jordad mamma som lever för en enda sak.

Livet.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar